En målning som är skapad för få betraktaren att tro, åtminstone vid första anblicken, att det som avbildas är ett verkligt föremål kallas trompe l’oeil. Begreppet betyder ”(som) bedrar ögat”. Att måla illusionistiska bilder på detta sätt har en lång historia. Det förekom under antiken och kan idag ses bl.a. i bevarade väggmålningar. Under 1600- och 1700-talen var trompe l’oeil särskilt populärt men många exempel finns också från 1400- och 1500-talen.
Eftersom syftet är att lura betraktaren, var det viktigaste för konstnären att måla föremålen i naturlig storlek. Det krävdes också ett detaljerat måleri och ett naturtroget arrangemang med skuggverkan och ett korrekt återgivet perspektiv. Måleriet skulle på så vis också demonstrera konstnärens skicklighet.
Här försöker konstnären Johan Klopper lura betraktaren att tro att träpannån är riktig och att breven, anteckningsböckerna och flöjten går att använda. Men allt betraktaren ser egentligen är oljefärg på duk. Högst upp har Johan Klopper även inkluderat en spegel som på så sätt blir ett självporträtt. T
Bild 2 och 3.
Trompe l’oeil förekommer också som inläggningar i trä eller sten på möbler. Här är ett exempel i sten, där spelkort, brev, en ros och ett delvis rullat notblad ska lura betraktaren att tro att föremålen ligger utspridda på bordet. Tekniken att arbeta med inläggningar i sten var välutvecklad i Italien och denna stenskiva är troligtvis utförd av en italienare verksam i Amsterdam. Bordet har tillhört Emmanuel Swedenborg (1688-1772).
Spana in fler av alfabetets bokstäver och "konstiga" ord.