Utställningsscenografi har på senare år fått en allt viktigare roll i museernas förmedlande av konstupplevelser. I den här lilla utställningen kunde du se ett urval skisser och modeller, gjorda av scenografen Henrik Widenheim, från några av Nationalmuseums utställningar.
Sedan 1940-talet har Nationalmuseum regelbundet engagerat designers för att gestalta de tillfälliga utställningarnas berättelse och tematik. Detsamma gäller för större omvandlingar av samlingspresentationen, som exempelvis dagens Tidslinjen. 1500-tal till idag invigd hösten 2018 efter den genomgripande renoveringen av museibyggnaden.
Henrik Widenheim
En av dessa designers är Henrik Widenheim (f. 1961). Widenheim studerade vid Konstakademin Brera i Milano 1984–1988 och fick sitt första uppdrag för Nationalmuseum 1996. Sedan dess har han arbetat med ett stort antal utställningar, både sådana som visats på Nationalmuseum i Stockholm och på museets andra utställningsplatser runt om i Sverige. Widenheim är numera en av tre utställningsscenografer vid museet.
Skisser och modeller
I den här lilla utställningen i Gamla biblioteket kunde du i montrar se ett urval av Henrik Widenheims arbetsmaterial. Det var skisser och modeller för bland andra utställningarna Carl Fabergé (sommaren och hösten 1997), Alexander Roslin (hösten 2007), Henri de Toulouse Lautrec (våren 2008), Peredvizjniki (hösten 2011), Carl Larsson – vänner och ovänner (sommaren 2013, på Konstakademien), Nära naturen (sommaren 2021 på Läckö slott), Ideal och verklighet – nordisk natur (pågående på Nationalmuseum Jamtli). Det var också material från tillblivelsen av de nya samlingspresentationerna i Tidslinjen.
Scenografi – en viktig del av utställningarna
Utställningsscenografin har under 1900-talet fått en alltmer central betydelse som del av förmedlandet. Den skapar rumsligheter och atmosfär i syfte att förhöja besökarnas helhetsupplevelse och lyfta fram de enskilda verken. I designprocessen behöver hänsyn tas till utställningens innehåll och tematik, salarnas arkitektur, belysning, färgsättning och besökarflöden. I nära samarbete med kurator och övriga utställningsteamet växer utställningen fram.
Skisser och modeller fungerar som nav i kommunikationen för alla inblandade i utställningsprocessen. De används under planeringsarbetet för att åskådliggöra proportioner och relationer i salarna. I arbetet med modellen blir problem och möjligheter i gestaltningen tydliga. Tidigare var skisser och modeller de enda stöden under arbetsprocessen. Idag använder museets utställningsdesigners i huvudsak digitala ritprogram. Återbruk och hållbarhet har blivit viktiga aspekter, ofta återanvänds delar av utställningsarkitekturen i flera utställningar. I montrarna visades exempel på att alla projekt är olika och varje utställning har sina speciella utmaningar.
Gamla biblioteket
I Gamla biblioteket på mellanplan visas framför allt material ur Nationalmuseums arkiv- och boksamlingar. Här uppmärksammas också grafisk formgivning och svensk bokkonst.
Här kan du läsa mer om Gamla biblioteket och om den nya inredningen av Emma Olbers.