Ett av de tre projekt Nationalmuseums donatprgrupp finansierade under 2021 var Richard Berghs målning Konstnärsförbundets styrelse. Det här nyckelverket i svensk konsthistoria har av olika anledningar varit i mycket dåligt skick och därför inte kunnat ställas ut. Från och med mitten av december 2022 visas det i samlingarna igen, tack vare donatorgruppens stöd till konservering.
Konstnärsförbundets styrelse är ett nyckelverk i svensk konsthistoria. Konstnärsförbundet var en rörelse som starkt påverkade den svenska konstscenen vid 1800-talets slut. Under 1870- och 80-talet växte sig missnöjet med etablissemanget och Konstakademien allt större bland unga konstnärer. De ansåg bland annat att akademiens ideal var föråldrade och att möjligheterna att ställa ut sin konst alldeles för små. Missnöjet utmynnade i en skrivelse 1885, det så kallade opponentuppropet. Rörelsen stöptes med tiden om till det som kom att kallas för Konstnärsförbundet och som blev ett reellt alternativ till den akademiska sfären. Richard Bergh var en av de tongivande medlemmarna och har här målat förbundets styrelse: sittande från vänster Christian Eriksson, Eugène Jansson, Nils Kreuger, Karl Nordström(ordf), Robert Thegerström, Rickard Bergh. Vid målningens tillblivelse, 1903, är Konstnärsförbundet själva etablissemanget i svenskt konstliv.
Målningen har varit i mycket dåligt skick och av flera anledningar. Tidigare konserveringsinsatser har inte lyckats stabilisera tillståndet. Målet med projektet under 2021 är att genom noggrann forskning hitta en ny metod att framför allt åtgärda sprickor i måleriet och dämpa färgresningar, båda förmodligen uppkomna på grund av teknik Bergh använt. Dessutom är spännramens trä för nära duken. Duken som konstnären har valt påverkar också målningens skick. Själva duken innehåller bomull vilken gör den spröd med åldern. Detta innebär i sin tur att den inte stöttar färglagren ovanpå på ett tillfredsställande sätt.
Tidigt i projektet fotograferades målningen med släpljus, ett starkt sidoljus som belyser målningen från vänster nästan parallellt med ytan. Denna metod visar på ett effektivt sätt målningens ytstruktur med dess sprickbildningar, även måleritekniken kan studeras med hjälp av släpljus. På bilden nedan syns tydligt hur spännramen påfrestar målningen och orsakar mekaniska sprickor i färgen.
I illustrationen nedan visas de olika typer av sprickor målningen hade. Respektive spricka krävde olika tekniker för att åtgärdas. De har uppkommit av olika anledningar, en del på grund av de olika lagren och färgblandningarna och några naturligt på grund av åldern.
För att bättre förstå Berghs material och teknik har vi återskapat Berghs färgblandningar och grunderingsrecept. Tillsammans med Kulturarvslaboratoriet i Riksantikvarieämbetet har vi analyserat färgskikten. Även röntgenundersökningar med hjälp av digital röntgen för att fastställa skadebild och kartlägga tidigare konserveringsåtgärder gjordes. Allt detta förarbete, i form av studier och forskningar, har krävts för att vi ska kunna bedöma med vilka metoder målningen ska konserveras. När studien var klar, rådgjorde vi med Konserveringscentrum i Köpenhamn vad gäller metoder. Nu är målningen snart klar att visas!
Projektgrupp:
Kriste Sibul, avdelningschef för bevarande och foto
Fernando Caceres, målerikonservator
Karen Guy, ramkonservator
Cecilia Heisser, fotograf
Carl-Johan Ohlson, intendent
Martin Olin, forskningschef
Anna Jansson, ansvarig donationer, partnerskap och PR
Externa samarbetspartners:
Riksantikvarieämbetet
CATS (SMK och KADK), Danmark
Förstudien och den aktiva konserveringen är finansierad av Nationalmuseums donatorgrupp. Tack!