Epokföreläsning: Renässans i en växande värld, 1500-tal

Välkommen till en ny serie konsthistoriska föreläsningar som handlar om hur konst och design både speglar och påverkar samhällsutvecklingen genom historien. Först ut i serien är 1500-talet och renässansen. Vi ser närmare på den tidens moderna konst, exklusiva textilier, teknik och konst i förening, samt vad som var nytt under Vasaättens era. Eva-Lena Karlsson och Micael Ernstell berättar.

Tid

Fredag 6 september, kl 15:30–16:30

Plats

Södra ljusgården, entréplan

Kostnad

Kostnadsfritt, ingen förbokning.

Nationalmuseum har sitt ursprung i de äldre kungliga samlingarna. Med Gustav Vasa kom 1523 en ny ätt på den svenska tronen och en renässansfurste av europeiskt snitt. Nu startade nationens uppbyggnad och skapandet av en nationell identitet. I det arbetet ingick att höja den kulturella och konstnärliga nivån.

Gustav Vasa var väl medveten om betydelsen av en representativ miljö för fursten. Det var viktigt att markera legitimitet och att visa status genom att omge sig med moderna konstföremål. Ny- och ombyggda slott skulle smyckas med konst och konsthantverk.

Måleri, skulptur och konsthantverk var ofta arkitekturbundet och skapat för att ingå i en speciell hovmiljö. Samtidigt utvecklades en konstmarknad på kontinenten. Exklusiva föremål importerades även från andra delar av världen som Persien och Indien. Måleri som införskaffades av Gustav Vasa kom ofta från det protestantiska delarna av Tyskland, verk som passade i hans eget reformationsarbete. Kungen anställde även utländska konstnärer och hantverkare som verkade i Sverige.

Vid denna tid förändrades även synen på människan. Individen betonades i högre grad än tidigare. Därför fick nu porträttkonsten, så som vi idag definierar genren, sin början såväl i Sverige som i övriga Europa. Annan populär bildkonst hos kungahuset och högadeln var bibliska och antika scener. Genom nya och förbättrade grafiska tekniker kunde framför allt bilden av fursten och religiösa motiv nu spridas vidare än tidigare och även användas för information och propaganda.

Om föreläsarna

Micael Ernstell arbetar som intendent vid Nationalmuseums samlingar och är specialiserad på konsthantverk och design

Eva-Lena Karlsson arbetar som intendent vid Nationalmuseums samlingar med Statens porträttsamling.

Fler epokföreläsningar

3 oktober kl 18:00–19:00

Barocken – intimitet och propaganda, 1600-talet

7 november kl 18:00–19:00

Förnuft och känsla, 1700-talet (mer info efter sommaren)

5 december kl 18:00–19:00

Staden och borgerskapet, 1800-talet (mer info efter sommaren)

Läs mer om föreläsningsserien.