Detta projekt handlar om skulptören Alice Nordin och känslor som konstnärligt uttryck. I forskningen undersöks Alice Nordins liv och konstnärskap utifrån ett konstvetenskapligt, kultur- och idéhistoriskt och biografiskt perspektiv. Primärmaterialet utgörs främst av Alice Nordins stora personarkiv (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek) samt av hennes bevarade konstverk.
Alice Nordin (1871–1948) var en av de mest framgångsrika kvinnliga konstnärerna och anlitade skulptörerna i Sverige vid början av förra seklet. Trots detta har hon blivit anmärkningsvärt lite utforskad. Tidigare arbeten om Alice Nordin omfattar Alice och Hjördis. Två systrar. Dagböcker och brev 1885–1964 i urval av Per Wästberg (1994) och Irja Bergströms studier, framför allt Skulptriserna, Alice Nordin och hennes samtida 1890–1940 (2012).
Forskningsprojektet
Som en röd tråd genom detta projekt löper känslan. Syftet är att undersöka Alice Nordins konstnärskap och konstnärsroll utifrån känslobegreppet, kopplat till sinnlighet och psykisk hälsa. Inom konstvetenskaplig forskning har det biografiska och känslospåret ofta tonats ned och omformulerats, med argumentet att konstnären och konsten ska kunna verka i sin egen rätt. I detta projekt vill jag återupprätta känslan – både den självupplevda och kulturhistoriska– som förståelsegrund för den kreativa processen och det konstnärliga uttrycket. Av avgörande betydelse är också skulpturen som medium och den skulpterade kroppen som bärare och uttryck för känslor.
Vem var Alice Nordin?
Alice Nordin var utbildad vid Tekniska skolan och vid Konstakademien 1890–1896 där hon tilldelades både den Hertigliga och Kungliga medaljen. Premierna gav möjlighet till vidare studier utomlands och hon fick snart offentliga beställningar. Hon var en flitigt anlitad porträttskulptör och utförde även flera gravmonument och arkitektonisk utsmyckning. Hennes skulpturer och föremål mångfaldigades i brons på Herman Bergmans konstgjuteri och flera statyetter reproducerades av Gustavsbergs porslinsfabrik, vilket gav dem stor spridning. Alice Nordin var också en pionjär inom konstindustrin, hon designade lampor för både Bergmans och hon knöts 1906 till Böhlmarks lampfabrik där hon var den enda som fick signera sina lampor.
Alice Nordin levde ett för tiden självständigt liv, med många resor. Hon var också en flitig skribent; hon höll föredrag om konst och skrev artiklar för tidningen Idun, vilket bidrog till hennes popularitet. 1905 blev hon vald att representera Konsten i ”Kvinnornas akademi” och 1911 var hon den första kvinnliga skulptören (konstnären?) att få ha en separatutställning, på Konstnärshuset i Stockholm. Utställningen blev en stor framgång. Alice Nordin fortsatte att ställa ut, och deltog i alla större utställningar i Sverige från 1900.
Musiken var viktig för Nordin och detta blir tydligt inte minst i mötet med tonsättaren Hugo Alfvén (1872–1960) som hon träffade i Paris våren 1898. Mötet påverkade henne starkt i flera år framöver och resulterade i hennes konst bland annat i ett par kvinnobyster, blundande och med huvudet bakåt, som i en lyssnande gest. Skulpturen fick namnet Andante Patetico efter den långsamma tredje satsen i Hugo Alfvéns violinsonat Op. 1. Även Alfvén påverkades i sitt skapande av sina personliga möten, likväl som av internationella trender inom kultur och livsåskådning (Tobias Lund, Speltoken, 2022).
Alice Nordin invid sin skulptur En Vårdröm som vann Kungliga Medaljen på Konstakademien 1897. Skulpturen är inte lokaliserad. Foto: Alice Nordins arkiv, KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.
Alice Nordin, Skymning, 1904 (modell 1895). Marmor. NMSk 1228.
Alice Nordin, Barn som se efter vildgässen, 1911. Terrakotta. NMSk 2411.
Alice Nordin och Hugo Alfvén (1872–1960) i Paris våren 1898. Foto: Alice Nordins arkiv, KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.
Alice Nordin, Andante Patetico (variant), ca. 1911. Patinerad gips. NMSk 2395.
Alice Nordin, Hymn till Naturen, 1907 (modell). Marmor. NMSk 2423.
Studiens upplägg
Studien avser att tolka Alice Nordin i relation till känslobegreppet för att bredda synen och öka förståelsen av Alice Nordins konstnärskap. Den självupplevda känslan – uttryckt i brev och dagböcker och andra texter – tolkas i dess betydelse för konstnärens kreativa uttryck, men också i relation till allmänna samtida kulturfilosofiska strömningar om känslolivets inverkan på människan och om känslan som skapande kraft.
Projektet kräver en genomlysning av själva begreppet. Vad betydde kärlek och sexualitet vid den tid som Alice Nordin levde och verkade i? Tankarna återfinns hos filosofer som Friedrich Nietzsche, men också hos Ellen Key, som Nordin refererade till.
Studien betonar också inlevelse och känsla inom andra konstarter, som musik, och korsbefruktningen mellan dessa för en djupare och mer innerlig konstupplevelse. Dessa idéer var särskilt starka kring år 1900. Med anledning av detta anordnas hösten 2024 en konferens om konst och musik kring sekelskiftet 1900.
Studien syftar till att utmynna i ett antal artiklar och en biografi över konstnären Alice Nordin.
Projektet stöds genom forskningsmedel från Nationalmusei Vänner och från Berit Wallenbergs stiftelse.
Tidsplan
2024–2025
Kontakt
Intendent Linda Hinners, linda.hinners@nationalmuseum.se
Har du ett verk av Alice Nordin hemma?
Din hjälp behövs för att kunna kartlägga Alice Nordins produktion! Har du kännedom om skulpturer, teckningar och skisser av Alice Nordin samt fotografier, brev och annat arkivmaterial med koppling till konstnären – hör gärna av dig till intendent Linda Hinners, linda.hinners@nationalmuseum.se.