Publicerad 2020-02-10
Nationalmuseum har förvärvat två glasskulpturer av Rasmus Nossbring. De ingår i en grupp om fem som utgjorde Nossbrings examensarbete på Konstfack 2017. Glasskulpturerna är porträtt av hans tidigare arbetskamrater på Reijmyre glasbruk och fångar privata situationer i vardagen där människan kan ses som mest sårbar.
Rasmus Nossbring (f. 1991) började sin karriär som skoltrött 15-åring med en praktikplats som glasblåsare vid Reijmyre glasbruk. Där introducerades han i glastillverkningens olika tekniker av de äldre och mer erfarna glasblåsarna. När Nossbring tog kandidatexamen vid Konstfack 2017 bestod hans examensarbete De som väntar av fem glasskulpturer som porträtterade hans tidigare arbetskamrater på glasbruket. Det handlar om hur kroppsarbete, strikta arbetstider och inrutade rutiner kan bidra till tvångsmässiga rutiner kring toalettbesök, ankomsttider, placering av verktyg och kafferaster. Nossbrings frågeställning rörde livet utanför arbetsplatsen. När arbetet är så strikt reglerat, vad gör man då på fritiden? Väntar på att gå till jobbet?
– Nossbring säger själv att han vill fånga glimtar av sårbarhet i vardagen med glasskulpturerna. I absolut ensamhet gör vi alla saker som vi aldrig skulle göra tillsammans med, eller ens erkänna för, andra. Ofta handlar det om aktiviteter som har med kroppen att göra, som att äta smör med sked direkt ur paketet, pilla ut navelludd eller klia sig i rumpan. Situationer de flesta skulle uppfatta som pinsamma eftersom de avslöjar oss när vi har tagit av oss civilisationens mask. Det är sådana oglamorösa situationer som Nossbring vill fånga, visualisera och diskutera, säger Cilla Robach, intendent med inriktning på konsthantverk och design på Nationalmuseum.
Männen som glasskulpturerna föreställer utför olika vardagliga göromål. Titeln för varje skulptur påtalar klockslaget då denna syssla vanligen äger rum. Situationerna är uppenbart privata, männen är nakna eller halvnakna. Kropparna avslöjar livets gång inom arbetarklassen. Det är inte muskulösa kroppar som spänns för att visas upp utan vanliga äldre manskroppar, formade av hårt arbete. Materialet är glas och i en teknik som Nossbring själv har utvecklat. Han friskulpterar den varma massan och formar de olika kroppsdelarna med tänger och andra verktyg. Färgen appliceras i tre omgångar medan massan fortfarande är varm. När kroppsdelarna kylts ned testar Nossbring hur de tar sig ut tillsammans. Efter sammansättningen sandblästras figuren, vilket ger en relativt matt satinliknande yta som vanligtvis inte förknippas med glas.
I Nationalmuseums samlingar ingår nu 16.04 (flest förhårdnader vinner) och 19.43 (två fåglar, en sten). Den förstnämnda föreställer en man i kalsonger och strumpor som tittar på sina valkiga händer. Mannen var alltid först in och ut ur duschen efter arbetspasset. Under tiden han lufttorkade stod han och masserade sina händer som var fulla av förhårdnader efter ett helt arbetsliv inom glasindustrin. Han visade dem gärna och nävarna såg ibland mer ut som bark än händer, vilket han tog enorm stolthet i. När han stod där och masserade sina händer syntes hur det tunga arbetet också tog ut sitt pris. 19.43 avbildar en man i kalsonger på väg ut med tre soppåsar. Onödigt arbete var det fulaste han visste, så det gjordes rutin av att spara soporna tills det var värt att gå ut med dem. Tre påsar beräknades som optimalt, då gick det att öppna dörren utan att ställa ner påsarna samtidigt som de oftast inte börjat lukta alltför illa. Trots den utlämnande karaktären i dessa händelser är avbildningarna utförda med värme och stor kärlek.
Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet har möjliggjorts tack vare en donation av Fredrik Posse genom Nationalmusei Vänner.
Inventarienummer:
Rasmus Nossbring, Skulptur, 16.04, (flest förhårdnader vinner), 2017. Glas skulpterat för hand, färgat och blästrat. NMK 120/2019.
Rasmus Nossbring, Skulptur, 19.43, (två fåglar, en sten), 2017. Glas skulpterat för hand, färgat och blästrat. Miniatyr av sopor: plast, papper, metall, lim, akrylfärg, semitlera. NMK 121/2019.
Fler nyheter från Nationalmuseum
- Vårdskjortor får nytt liv som designade arbetskläder på Nationalmuseum publicerat 2024-12-20
- Nationalmuseum har förvärvat nyckelverk av Lotte Laserstein publicerat 2024-11-22
- Årets hedersporträtt 2024: Max Martin av Mikael Jansson publicerat 2024-10-08
- Stort utlån från Nationalmuseum till utställning på Versailles i samband med OS i Paris publicerat 2024-06-27
- Målning i Nationalmuseums samlingar nyligen attribuerad till kände konstnären Carel Fabritius publicerat 2024-05-22