Publicerad 2019-06-28
Nationalmuseum har förvärvat fyra verk av Elisabeth Keyser, Ingeborg Westfelt-Eggertz, Jenny Nyström och Gerda Tirén. De var alla svenska, kvinnliga konstnärer som vistades i Frankrike under 1880-talet, en intensiv period av förändring inom svensk konst. Efter franska förebilder började de måla motiv ur det vardagliga livet och la därmed grunden till en modern svensk konst som idag hör till det mest älskade i vår konsthistoria med namn som Carl Larsson och Anders Zorn. I och med förvärven kan flera betydande kvinnliga konstnärer läggas till dessa namn.
- Vi är enormt glada över att ha lyckats göra de här förvärven. Tre av dem är en generös donation av Ann Stern. Verk av kvinnliga konstnärer står högst på vår önskelista och vi har en långsiktig ambition att kunna ge en mer rättvis bild av hur konstscenen såg ut under det sena 1800-talet. Historieskrivning får aldrig betraktas som definitiv och den konsthistoria som skrevs under 1900-talet förändrar vi nu genom att titta på hur det faktiskt såg ut. De kvinnliga konstnärerna var många och de syntes, men det förstår man sällan av 1900-talets konsthistoriska översiktsverk, säger Carl-Johan Olsson, intendent på Nationalmuseum.
I det sena 1800-talets Paris upplevde unga, svenska konstnärer en större valfrihet än hemma. Här kunde de studera vid mindre, privata akademier där de fick börja måla i olja direkt utan att först öva teckning i många år. Dessutom var utsikterna att få ställa ut sina arbeten bättre. Varje år arrangerades en stor konstutställning som kallades för Salongen. Hit kunde konstnärer söka med sina arbeten och om man antogs innebar det bästa möjliga exponering för de tusentals besökare som kom dit. Samtliga fyra konstnärer vars verk Nationalmuseum nu förvärvat var framgångsrika med att bli antagna till Salongen.
Elisabeth Keyser reste till Paris 1878 och studerade för bland andra Léon Bonnat, en av Frankrikes största porträttmålare vid tiden. Även Keyser skulle bli en framgångsrik porträttmålare men i Frankrike ägnade hon sig främst åt att måla folklivsmotiv i den så kallade naturalismens anda. Hennes En konfirmand från Normandie är ett bra exempel på hur vissa motiv blev mode. 1875 hade fransmannen Jules Bastien-Lepage, som var många svenska konstnärers idol, målat en konfirmand och av Keysers målning att döma var motivet aktuellt ännu 1889.
Ingeborg Westfelt-Eggertz vistades i Frankrike samtidigt som Elisabeth Keyser och de blev vänner. Den lilla målningen med motiv av grinden till ett pensionat i Meudon var en gåva från Westfelt-Eggertz till Keyser och det ligger nära till hands att det var som ett minne från en plats där de båda bott. Meudon ligger strax utanför Paris och lockade många nordiska konstnärer.
Både Elisabeth Keysers och Ingeborg Westfelt-Eggertz målningar går att se i utställningen Från gryning till skymning som visas på Nationalmuseum Jamtli i Östersund.
Av en liknande informell karaktär är Jenny Nyströms akvarell från Paris. Märkligt nog är ögonblicksbilder från stadsrummet i Paris utförda av de svenska konstnärer som reste dit få. Nyström målade akvarellen 1884, samma år som hon visade sitt berömda självporträtt på den årliga Salongen i Paris.
Det fjärde nyförvärvet är en känslig studie av Gerda Tirén, som föreställer en mor med ett barn i famnen. Målningen är ett mycket gott exempel på hur svenska konstnärer både lyckades fånga det känslomässiga uttrycket samtidigt som de skickligt tillägnade sig en ny måleriteknik i utlandet. Penselföringen för tankarna till vissa målningar av John Singer Sargent och till Anders Zorn, som faktiskt inte började måla i olja förrän 1887, tre år senare.
Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärven har möjliggjorts genom en generös donation av Ann Stern samt bidrag från Magda och Max Ettlers donationsmedel.
Inventarienummer
Elisabeth Keyser, En konfirmand från Normandie, 1889, NM 7478
Ingeborg Westfelt-Eggertz, Motiv från Meudon, 1887, NM 7479
Jenny Nyström, Promenad i Paris, 1884, NMH 1/2019
Gerda Tirén, En moder, 1884, NM 7501
Fler nyheter från Nationalmuseum
- Årets hedersporträtt 2024: Max Martin av Mikael Jansson publicerat 2024-10-08
- Stort utlån från Nationalmuseum till utställning på Versailles i samband med OS i Paris publicerat 2024-06-27
- Målning i Nationalmuseums samlingar nyligen attribuerad till kände konstnären Carel Fabritius publicerat 2024-05-22
- Minor Arcana: samarbete med Dansens hus i performanceverk där museibesökaren deltar publicerat 2024-05-02
- En majdemonstration, av Eugène Jansson publicerat 2024-04-24