Britta Marakatt-Labba är 2022 års hedersporträtt

Publicerad 2022-11-09

Hedersporträttet för 2022 visar konstnären Britta Marakatt-Labba som är internationellt känd för sina broderade samiska landskapsbilder med både poetiskt och politiskt innehåll. Porträttet är skapat av konstnären Marja Helander som avbildar samiska landskap, människor och kultur i sina prisbelönta fotografier. Porträttet blir en del av Statens porträttsamling och avtäcks på Gripsholms slott den 12 november.

Konstnären Britta Marakatt-Labba föddes i Idivuoma i Karesuando 1951 och växte upp med nio syskon. Som barn älskade hon att samla och leka med runda stenar. Då visste man inte att hon skulle bli en världsberömd konstnär som arbetar med textil, akvarell, grafik, illustrationer, kostymer och även med scenografi. Hon utbildade sig på Konstindustriskolan (HDK) i Göteborg 1974–1978 och på Samiska högskolan i Kautokeino 1999–2002. Hon har tilldelats flera prestigefulla utmärkelser. 2014 utsågs Marakatt-Labba till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitets humanistiska fakultet och hon är hedersdoktor vid Universitetet i Bergens fakultet for kunst, musikk og design. Hon har fått Prins Eugen-medaljen (2020), Stig Dagermanpriset (2019), John Saviopriset (2017), Illis quorum (2017), Per Gannevik stipendium (2015) och Rubus arcticus (2000). På senare tid har hon deltagit i flera viktiga internationella sammanhang och ställt ut på Documenta 14 i Kassel och Aten (2017), Venedigbiennalen (2022), Ikon Gallery i Birmingham (2022) och Southern Alberta Art Gallery i Lethbridge, Kanada (2021/22).

Marakatt-Labbas typiska verktyg är duk, tråd och nål, hanterade med skicklighet och precision, för att skapa unika bildberättelser om den samiska vardagen och högaktuella frågor såsom renskötsel, jakt, fiske, fjäll, skog… rätten att röra sig fritt, rätten till sitt land. Hon skissar nästan aldrig sina verk på förhand. Människofigurer, djur, byggnader och landskap hittar sin rätta plats intuitivt och blir till meditativa berättelser, konst som ställer stora och svåra frågor.

Hedersporträttet är utfört av Marja Helander, en samtidskonstnär som gjort internationell karriär kännetecknad av verk om samisk natur, landskap, människor och kultur. Helanders fotografier och filmer ingår i flera konstsamlingar i de nordiska länderna, Kanada och Tyskland. Hennes senaste kortfilm Áfruvvá (2022) premiärvisades som en del i det förlängda programmet för den samiska paviljongen på Venedigbiennalen.

Helander har besökt Gripsholms slott och Statens porträttsamling, vandrat runt i utställningssalarna, tittat på målningarna och blivit fascinerad av porträttkonstens långa historia. För henne var det viktigt att skapa ett konstverk med tydlig koppling till porträttsamlingen. Tillsammans med Marakatt-Labba körde de många mil kring Övre Soppero för att slutligen hitta helt rätt miljö, med snö, för porträttbilden.

I år firar Statens porträttsamling, världens äldsta nationella porträttgalleri, 200 år! Det grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Sedan 1959 utökas porträttsamlingen varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man - donerat av Gripsholmsföreningen. Föreningen tillkom år 1937 i syfte att främja Gripsholms slotts och dess samlingars bestånd och förkovran.