Juni 2020
Nationalmuseum har rekommenderat regeringen ett återlämnande av målningen Kristi begråtande av Lucas Cranach d.ä., hans skola, till Muzeum Narodowe we Wrocławiu i Polen. Målningen, som köptes i god tro till museets samlingar 1970, såldes av Sigfrid Häggbergs dödsbo. Då visste man bara att den tidigare varit i polsk ägo. Nu vet vi att samma verk hört till en museisamling och blivit stulen därifrån. Detta exempel visar på proveniens- och restitutionsforskningens betydelse.
Världens alla museisamlingar arbetar med frågor som gäller konstverkens och föremålens proveniens. Vet vi allt om objektets historia? Finns där luckor? Och om det finns, vilka är de och varför finns de?
Flera länder har redan satsat på så kallad proveniens- och restitutionsforskning, bland annat Tyskland som 2019 investerade 1,9 miljoner euro för detta ändamål. Arbetet koordineras via German Lost Art Foundation som fortsätter det uppdrag som Bureau for Provenance Research Berlin genomförde under åren 2008–2014. Hittills har 370 projekt finansierats. I Frankrike beställde president Emmanuel Macron en restitutionsrapport som gällde afrikanska kulturföremål i de franska museisamlingarna. Den 108-sidiga rapporten publicerades 2018 och rekommenderade återlämnande av kulturföremål med kolonial bakgrund. Andra länder har organiserat arbetet via respektive kulturdepartement med publicerade restitutionspolicyer eller via lokala myndigheter med mandat att koordinera nationellt restitutionsarbete. Ett växande antal enskilda museer arbetar aktivt och publicerar oklara fall och vidtagna åtgärder. MAK – Museum of Applied Arts i Wien, bara som ett exempel av många, har offentliggjort museets alla restitutionsfall som hanterats från och med 1998.
Nationalgallerier och liknande institutioner har i många fall en viktig vägledande roll. Det är naturligt på grund av samlingarnas historia och storlek, forskningserfarenhet och omfattande nätverk med nationella och internationella forskare. Samarbete med blivande experter hör också till agendan. Många universitet har börjat inkludera proveniensforskning som tema i kursundervisningen. Det är en bra början men det behövs ännu fler insatser.
Nationalmuseums fall med Kristi begråtande av Lucas Cranac d.ä., hans skola, är ett bra exempel som tydliggör varför proaktiv forskning kring proveniens- och restitutionsfrågor behövs i alla länder. Behovet finns även hos oss, i de nordiska länderna. Vi måste skapa tydliga riktlinjer kring aktiv forskning som koordineras och finansieras tillsammans.
Kristi begråtande köptes till Nationalmuseums samlingar på Mariefreds stadsauktion 1970 för 4 000 kronor. Säljaren var Sigfrid Häggbergs dödsbo. Vid denna tidpunkt, före murens fall, förelåg ingen misstanke om att målningen skulle vara stulen. Den återfinns inte publicerad med bild i den litteratur som finns om Cranach. Förteckningen över de föremål som evakuerades i Polen har heller inte varit allmän handling. Den proveniensuppgift som finns i Nationalmuseums inventarium är att målningen tillhört en direktör Häggberg i Mariefred samt tidigare varit i polsk ägo.
Nu har Nationalmuseum i samarbete med sakkunniga på polska kulturministeriet gått igenom målningens historia på detaljnivå och fått fram information som inte tidigare varit tillgänglig. Målningen finns med i en förteckning upprättad i november 1945 över evakuerade föremål från f.d. Schlesische Museum der Bildenden Künste i Breslau som fördes till förvar i staden Kamenz i Polen. När de sovjetryska trupperna lämnade det ockuperade området i slutet av februari 1946 saknades ett hundratal målningar på listan, varav den aktuella målningen var en.
Nationalmuseum går igenom sina samlingar kontinuerligt. Proveniensforskning hör till de prioriterade forskningsområdena tillsammans med föremålsinriktad forskning, samlingshistorik, receptionshistorik, materialteknisk forskning och Conservation Science, konstpedagogik och museologi.
Fallet med Kristi begråtande av Lucas Cranach d.ä., hans skola, visar hur viktigt det är satsa på proveniens- och restitutionsforskning inte bara internt, men också på nordisk nivå.
//Susanna Pettersson, Överintendent Nationalmuseum