En utställning som handlade om bortglömda och återupptäckta svenska kvinnliga skulptörer från tiden runt sekelskiftet 1900..
”Härligt att vara skulptör! Artist. Hurra!” Så uttryckte sig konstnären Ida Matton i sin dagbok 10 augusti 1923, trots de vedermödor hon ibland upplevde i sitt yrkesval. Hon är ett av många exempel på svenska tämligen bortglömda konstnärskap i Sverige från tiden runt sekelskiftet 1900. I samband med ett nordiskt samarbetsprojekt mellan olika museer och forskare lyfte Nationalmuseum fram några av dessa skulptörer i ljuset igen. Utställningen, som lånat sitt namn från den glada dagboksanteckningen, bjöd både på igenkänning och återupptäckter av ett hundratal skulpturer från såväl offentlig miljö som privata sfärer av skulptörer som Ida Matton, Ruth Milles, Alice Nordin, Agnes de Frumerie och Sigrid Fridman.
Utställningskurator: Linda Hinners
Några tillbakablickar
För dig som vill uppleva Härligt att vara skulptör efter att den har stängts visar vi här några interiörbilder med texter från utställningen
Relaterat innehåll
Både prisad och avskydd – skulptrisen som splittrade kulturdebatten, 1924
Leta verk av kvinnliga skulptörer på stan
Antologi med artiklar och biografier om nordiska kvinnliga skulptörer
Läs några smakprov ur antologin om kvinnliga skulptörer