Samtal med konsert: Malevytj och Ljatosjynskyj – Ukrainsk modernism

Välkommen till ett samtal om den ukrainska konstnären Kazymyr Malevytjs betydelse för europeisk modernism. Vi får även höra Borys Ljatosjynskyjs Sonat för violin och piano op. 19 framföras på fiol och piano. Samtalet är på engelska.

Tid

Fredag 2 maj, kl 15:00–16:00

Kostnad

Gratis

Platsbiljetter

Begränsat antal, föranmäl dig för garanterad sittplats

Språk

Engelska

Plats

Södra ljusgården entréplan

Om evenemanget

Samtalet tar upp Malevytjs betydelse för den europeiska modernismens utveckling, hans ukrainska identitet och hans inflytande på senare generationers konstnärer.

I samtalet medverkar Tetiana Filevska, författare och forskare samt medgrundare av Malevytj-institutet och konstnärlig direktör av Ukrainska Institutet i Kiev, samt Tom Sandqvist, författare och professor i konstens teori och konstvetenskap.

Moderator är Anna Maria Bernitz, författare och senior projektledare på Svenska Institutet.

Vi får också höra Borys Ljatosjynskyjs (1895–1968) mästerliga Sonat för violin och piano op. 19 framföras av violinisten Sofia Kolupov och pianisten Francisco Vilar. Ljatosjynskyjs dramatiska och känslosamma musik speglar epoken av kulturell förnyelse och motstånd under 1900-talets början.

Om Kazymyr Malevytj

Kazymyr Malevytj (1879–1935) levde och verkade under en av de mest turbulenta perioderna i ukrainsk 1900-talshistoria. Även om han är mest känd för sitt abstrakta arbete inspirerades han av olika konströrelser på sin tid, inklusive impressionism, symbolism, fauvism och kubism. Hans bildspråk var också influerat av ukrainsk folkkonst. Malevytj var också en inflytelserik lärare och en passionerad förespråkare för den ”nya” konsten. Hans Svart kvadrat från 1915 är en ikon inom modernismen. Malevytj kallade målningen för ”formens nollpunkt” eftersom den, enligt honom, markerade slutet på den mimetiska traditionen och början på ett nytt bildspråk, baserat på formens och färgens renhet, fritt från alla kopplingar till den materiella världen.

Om Borys Ljatosjynskyj

Borys Ljatosjynskyj (1895–1968) skrev “som kompositör är jag död och jag vet ej när jag kommer att återuppstå” i ett brev till en vän sedan de sovjetiska myndigheterna förbjudit framförandet av hans musik. Han anklagades för ”formalism” och ”dysterhet” främmande för den ”sanna sovjetiska verkligheten”. Borys Ljatosjynskyj, född i Zjytomyr, studerade för Reinhold Glière i Kiev, men hans kraftfulla tonspråk har framför allt influerats av Wagner och Mahler. Ljatosjynskyjs tredje symfoni – ett rekviem – är filosofisk, dissonant och mättad med förkrossande tragik. Symfonin, som förbjöds i det Sovjet-ockuperade Ukraina, betraktas idag som ett genialt verk, ofta jämfört med Mahlers stora symfonier. Ljatosjynskyjs Sonat för violin och piano op. 19 är den mest karakteristiska gestaltningen av existentialismen i kompositörens verk och inte bara en vändpunkt i kompositörens eget konstnärskap, utan också den viktigaste länken i utvecklingen av den ”ukrainska sonaten”-genren.

Programmet genomförs i samarbete med Svenska Institutet, Ukrainska Institutet i Sverige och Nationalmuseum, och ingår i European Festival: Ukrainian Spring, https://www.europeanspring.eu/

Mer om de medverkande gästerna

Svensk-Ukrainskt samarbete

Programmet genomförs i samarbete med Svenska Institutet, Ukrainska Institutet i Sverige och Nationalmuseum, och ingår i European Festival: Ukrainian Spring, https://www.europeanspring.eu/