S:t Göran och draken
Har du någon gång sett en film eller hört en berättelse där det finns en drake med? I alla världens länder och under många tusen år har historier om drakar har berättats. Ofta är de fantastiska stora och farliga väsen som kan spruta eld.
Anna Sjons Nilsson är en nutida konstnär som tycker om gamla berättelser och gamla sätt att arbeta med trådar och garn. Att fläta, väva, virka och sy är hantverk som människor började med för lika länge sedan som vi började berätta historier. I sin bild av St Göran och draken har hon använt trådar och saker hon hittat. Blanka knappar, vita spetsar, ett svart nättyg och pärlor. Bilden är snirkligt och vackert men berättar om en våldsam strid.
Den gamla berättelsen hon utgått från handlar om en drake, en prinsessa, en riddare och en liten stad. Människorna i staden har ett fruktansvärt problem. I en sjö utanför staden har en stor och våldsam drake byggt bo. Den kräver mat och den ville bara äta kött. Om den inte får mat så hotade den att förstöra staden och döda alla. Först gav människorna draken sina får men när fåren tagit slut är de tvungna att offra en människa. Hur ska de välja vem? De drar lott och det blir kungens enda dotter, prinsessan, som drar lotten att bli drakens middag. Ensam går hon ner till sjön och sätter sig att vänta på draken. Då kommer en riddare till häst förbi och undrar varför hon sitter där. Prinsessan berättar om draken som ingen kan segra över och ber riddaren rida därifrån. Men riddaren stannar. Han är inte rädd för han tror på gud och att gud kommer att hjälpa honom vinna. När draken väsande krälar upp ur sjön blir det en våldsam strid men riddaren lyckas stöta sitt spjut i drakens hals så den skadad lugnar sig. Han ber prinsessan att ta av sig sitt långa skärp och använder det för att binda ett koppel runt drakens hals och tillsammans leder de stora draken som en lydig hund in till staden. Alla människor blir förvånade, glada och rädda på en och samma gång. Georg, som riddaren heter säger att han segrat därför att gud hjälpt honom och lovar att döda draken helt om människorna i staden lovar att också de ska tro och lite på gud. Alla lovar och på platsen där draken dödades bygger de en kyrka.
Det här sättet att berätta berättelsen om striden med draken skrevs ned för ungefär 900 år sedan i det kristna Europa. Liknade berättelser har berättats långt tidigare och med olika hjältar. Om du tittar noga på Anna Sjon Nilssons bild så ser du att hon gör sin egen version av historien. Om du skulle sätta ord på hennes bild om staden, draken, prinsessan och riddaren – hur skulle den berättelsen låta?