I år är det hundra år sedan Svenska Institutet i Rom grundades. Det vill institutet och Nationalmuseum fira genom att ge inblickar i nyare svensk forskning om Italien, från antiken fram till idag, av några av Rominstitutets aktiva forskare.
Temadagen bjuder på ett tvärsnitt av nyare forskning som sträcker sig från de etruskiska och romerska kulturerna över den tidigmoderna perioden och in i 1900-talet. Varmt välkommen!
Tid
Fredag 9 maj kl 13:00–16:45
Kostnad
Kostnadsfritt att delta
Anmälan
Föranmälan krävs, begränsat antal platser
Plats
Södra ljusgården, entréplan
Program, kl 13:00–16:45
Moderatorer under dagen är Sabrina Norlander Eliasson, Svenska Institutet i Rom, och Martin Olin, Nationalmuseum.
Hampus Olsson (Svenska Institutet i Rom)
Från etruskisk spura till romerskt municipium. Rominstitutets nya fältprojekt i Södra Etrurien
Jonathan Westin (Göteborgs universitet)
Från blylod och måttband till punktmoln och databaser. Portal för digital utforskning av etruskiska kammargravar
Cecilia Olovsdotter (Svenska Institutet i Rom)
Segerteologi och kvinnokropp i det romerska imperiets bildvärld
Tuomo Nuorluoto (Finlands Rominstitut)
Talande stenar. Epigrafisk forskning i Rom
Johanna Vernqvist (Linköpings universitet)
Tullia d’Aragona. Den romerska kurtisanen som blev filosof
Helena Wangefelt Ström (Uppsala universitet)
Sju kyrkor, tusentals helgonben, och fyra olika Rom. Källforskning bland tidigmoderna pilgrimer och turister i Den Eviga Staden
Paus med kaffe eller te
Anna Bortolozzi (Stockholms universitet)
Den romerska barocken i Nationalmuseums samlingar. Fem ritningar av Carlo Maderno
Camilla Kandare (Christina-Akademien)
Drottning Christina. En drottning i rörelse
Stefano Fogelberg Rota (Södertörns Högskola)
Reselitteratur från Italien under Frihetstiden
Christopher Landstedt (Stockholms universitet)
Arkitekten Carl Fredrik Sundvalls studier i Italien 1788-1791
Cecilia Schwartz (Stockholms universitet)
Ett eget Rom. Den italienska kulturens kvinnliga budbärare 1890-1960
Mingel, kl 17:00–19:00
Temadagen avslutas med mingel i Södra ljusgården för dig som är föranmäld
Hundra år i svensk humanistisk forsknings tjänst
Stiftelsen Svenska Institutet i Rom grundades på Stockholms Slott den 8 maj 1925 på initiativ av kronprins Gustaf Adolf och en grupp antikforskare. Året därpå etablerades verksamheten på plats i Rom, inledningsvis i mindre lokaler på via del Boschetto och senare på via Merulana. 1940 invigdes en egen magnifik institutsbyggnad i Villa Borghese-området, ritad av arkitekten Ivar Tengbom och inredd av bland andra Carl Malmsten och Märta Måås-Fjetterström i stilen Swedish Modern.
Institutet kom att bli känt för en bredare allmänhet genom de stora arkeologiska utgrävningarna i Södra Etrurien på 1950–70-talen, i vilka kung Gustaf VI Adolf, il Re Archeologo (arkeolog-kungen), aktivt deltog. Den vetenskapliga verksamheten hade redan då vidareutvecklats till att omfatta studiet av Italien från förhistorisk tid fram till våra dagar, med profilering inom arkeologi och antik historia, konstvetenskap, filologi, arkitektur samt byggnads- och monumentvård.
Institutet verkar idag i en starkt internationell forskningsmiljö . Staden Rom har fler nationella och utländska forskningsinstitutioner inom Rominstitutets verksamhetsfält än någon annan europeisk stad. Generationer av svenska studenter har genom institutets kursverksamhet och stipendier kunnat skaffa sig förstahandskunskap om Italiens rika kulturarv och kunnat bygga nätverk. Forskare har här fått en viktig arbetsbas. Hundra års erfarenhet av utbildning, internationalisering, samverkan och forskningsstöd har gjort Rominstitutet till den väletablerade plattform och kontaktyta för svensk forskning och högre utbildning som det är idag, med användare inom hela det humanistiska fältet, och utanför.
Bilden högst upp: Thorald Læssøe, Utsikt från Colosseum mot Forum Romanum, detalj, 1848. Olja på duk. Nationalmuseum.
- fredag 9/513:00–16:45