Publicerad 2021-11-09
Nationalmuseum har förvärvat ett nyckelverk av Julia Beck, målningen Höstdag från 1883. Julia Beck var länge nästan bortglömd, men har under senare år gjort comeback och räknas idag till en av det sena 1800-talets mest populära konstnärer. Med den nyförvärvade målningen kan museet presentera hennes konstnärskap på ett sätt som både speglar dess bredd och djup.
Under det senaste decenniet har Julia Beck på ett närmast exempellöst sätt rest sig ur en nästan sekellång glömska. Hennes näckrosdammar har sålts för höga priser på auktion och verk som inte tidigare har varit kända har upptäckts i privata samlingar i Frankrike. Dessutom ägnas Julia Beck alltmer uppmärksamhet inom den konstvetenskapliga forskningen och i museiutställningar.
Den nyförvärvade målningen från 1883 är ett av de mest intressanta exemplen på det skapande som konstnärer från flera olika länder ägnade sig åt i Grèz-sur-Loing utanför Paris på 1880-talet. I den lilla byn experimenterade de med perspektiv, bildutsnitt och komposition under inflytande av japansk bildkonst. Samtidigt målade konstnärerna ute i det fria, delvis för att rensa luften från det historiska och intellektuella tankegods som akademin hemma i Stockholm menade att bilder skulle bygga på.
Julia Beck har valt att måla det i grunden ganska enkla motivet i en stor, anspråksfull skala, vilket gör att målningen kan tolkas som ett slags programförklaring i jämförelse med mycket av det som hennes kollegor skapade. Färgerna är mindre insmickrande och perspektivet inte så konventionellt som till exempel Carl Larssons framställningar av liknande motiv. Där Carl Larsson ofta placerade en äldre bybo eller en ung bondkvinna har Julia Beck i stället placerat en modernt klädd stadsbo som mycket väl kan vara en konstnärskamrat. Därmed får hennes målning en starkare förankring i tidens moderna verklighet än Carl Larssons ofta mer pittoreskt stämda scener. Julia Beck bosatte sig i Paris 1883 och förblev verksam i Frankrike livet ut.
– Vi har länge haft just den här målningen högt på vår önskelista efter att ha sett den lysa starkt i flera utställningar. Dels är den ett centralt verk av en central konstnär, dels är den en spännande pusselbit i berättelsen om den skandinaviska konstnärskolonin i Grèz-sur-Loing som var ett slags kreativ smältdegel för många av de konstnärer som idag betraktas som de största, säger Carl-Johan Olsson, intendent på Nationalmuseum.
Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet är en generös gåva från Nationalmusei Vänner.
Fler nyheter från Nationalmuseum
- Vårdskjortor får nytt liv som designade arbetskläder på Nationalmuseum publicerat 2024-12-20
- Nationalmuseum har förvärvat nyckelverk av Lotte Laserstein publicerat 2024-11-22
- Årets hedersporträtt 2024: Max Martin av Mikael Jansson publicerat 2024-10-08
- Stort utlån från Nationalmuseum till utställning på Versailles i samband med OS i Paris publicerat 2024-06-27
- Målning i Nationalmuseums samlingar nyligen attribuerad till kände konstnären Carel Fabritius publicerat 2024-05-22