Publicerad 2022-02-03
Nationalmuseum har förvärvat den återupptäckta Allegori över söndagen av den dansk-tyske konstnären Ditlev Blunck. I och med förvärvet byter målningen ägare för första gången sedan den kom till 1841. Den första ägaren köpte den direkt av konstnären och därefter har den ärvts inom familjen för att nu hamna på museum.
Den nyförvärvade målningen Allegori över söndagen är ett anslående konstverk och hör utan tvekan till konstnärens mest ambitiösa. Ditlev Blunck (1798–1854) var verksam under den så kallade Danska guldåldern, det vill säga cirka 1810-1864, då konsten blomstrade i Danmark med akademin i Köpenhamn som centrum. Blunck tillhörde det relativt stora antalet konstnärer som hade tyskt ursprung. Danmarks två krig med Tyskland bidrog således till att han med tiden inte räknades in i den danska konsthistorien med påföljden att han länge var nästan bortglömd. Även Bluncks inriktning på religiösa motiv och folklivsmåleri som under 1900-talet ofta betraktades som ålderdomligt och ointressant bidrog till glömskan.
Allegori över söndagen från 1841 är ett sällsynt fint exempel på Ditlev Bluncks religiösa måleri. Kvaliteten är utsökt genomarbetad och till helheten för verket tankarna både till renässansens konst och till de tyska konstnärer som inspirerades av densamma under 1800-talet. En allegori är på sätt och vis som en rebus med symboliska delar som tillsammans bildar ett budskap – något som Blunck här löst på ett högst raffinerat sätt. Som en del av konstverket ingår den speciellt utformade ramen som är både bemålad och skuren i trä för att samverka med bilden. Den innehåller sex små målningar som representerar de övriga veckodagarna. I den avancerade reliefen finns förutom dekorationsslingorna dagarnas namn inskrivna.
Bilden visar en procession som svävar genom luften över ett vidsträckt kustlandskap. I centrum befinner sig en ängel i en vuxen kvinnas skepnad. Hon bär en mässhake i rött, pingstens liturgiska färg. Pingsten kan ses som en särskilt lämplig tid att få representera söndagen som en kyrkans dag, eftersom den i nya testamentet markerar tidpunkten då Jesu lärjungar började forma en församling samt missionera. Nu spreds Guds ord på människornas språk, vilket representeras av de två pojkarna på var sin sida om ängeln. Den ena pojken har en bibel i sin ena hand och ett krucifix i den andra. Med sin framåtkammade, prästliknande frisyr ger han söndagsgudstjänstens predikan. Den andra pojken sprider musikaliska toner över himlen och ned i landskapet, som för att visa hur vida deras budskap når. Han spelar på vad som ser ut att vara en bombard, ett blåsinstrument som under renässansen användes bland annat vid processioner utomhus. Den tredje pojken svävar på mage med ett svärd, en hacka och en spade i sitt grepp. Spindelnätet på svärdets grepp kan symbolisera fred eller att arbetet under söndagen ligger nere, varför spindeln fått väva ostört. Längs verktygen slingrar sig en lagerbladskvist som förmodligen symboliserar det ärbara i att arbeta.
– Det är mycket speciellt att som museum kunna förvärva ett återupptäckt mästerverk som detta, som vaknar ur en törnrosasömn och sedan blir helt centralt i konstnärens produktion. Dessutom säkras målningen för konstälskande museibesökare för all framtid, säger Carl-Johan Olsson, intendent på Nationalmuseum.
Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärven har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Sophia Giseckes donationsmedel.
Inventarienummer:
Ditlev Blunck, Allegori över söndagen, 1841. Olja på duk. NM 7620.
Fler nyheter från Nationalmuseum
- Årets hedersporträtt 2024: Max Martin av Mikael Jansson publicerat 2024-10-08
- Stort utlån från Nationalmuseum till utställning på Versailles i samband med OS i Paris publicerat 2024-06-27
- Målning i Nationalmuseums samlingar nyligen attribuerad till kände konstnären Carel Fabritius publicerat 2024-05-22
- Minor Arcana: samarbete med Dansens hus i performanceverk där museibesökaren deltar publicerat 2024-05-02
- En majdemonstration, av Eugène Jansson publicerat 2024-04-24