Nytt i samlingarna – Allegori över Kriget av Louis Masreliez

Publicerad 2021-08-26

Nationalmuseum har förvärvat Allegori över Kriget utförd av Louis Masreliez. Målningen var ämnad som ett av två dörröverstycken för Gustav III:s sängkammare på Stockholms slott. Det är ett viktigt verk, inte minst med tanke på att det väl representerar brytningspunkten i konstnärens verksamhet, från ett storslaget historiemåleri till det mer dekorativa.

Louis Masreliez (1748–1810) var väl lämpad för uppgiften som en av den gustavianska tidens främste målare och inredningskonstnärer. Han var född i Paris och kom redan som femåring till Stockholm, där hans far Adrien Masreliez var anställd som ornamentbildhuggare vid slottsbygget. Sonen Louis visade sig tidigt vara något av ett konstnärligt underbarn. Han fick också den bästa tänkbara utbildningen, som utmynnade i ett resestipendium 1769. Via Paris kom han till Rom, där han studerade i hela tolv år. I denna kosmopolitiska konstnärsmiljö umgicks Masreliez med tidens främsta bildskapare, blev väl hemmastadd i den framväxande nyklassicismen och byggde upp ett stort referensmaterial av tecknade studier efter såväl antiken som renässansen.

Vid sin återkomst till Stockholm 1782 var Masreliez därför väl rustad för uppgiften att ansvara för ny dekor i Gustav III:s privata våning på Stockholms slott, allt enligt det senaste nyantika inredningsidealet. Detta var en sammansmältning av renässansens groteskornamentik och förebilder från romersk antik. Det mest kända exemplet i dag är inredningarna i Gustav III:s paviljong på Haga. Samtidigt hade Masreliez skaffat sig en gedigen utbildning som historiemålare, en syssla som han egentligen var ämnad för i kunglig tjänst. Även här sammanförde han sina olika intryck av de stora mästarna, allt stöpt i en elegant nyklassicistisk form. Det är detta som Masreliez visar upp i sin målning Allegori över Kriget.

Man kan misstänka att Gustav III själv valt ämnet för sängkammarens två dörröverstycken. Kungen var nämligen högst delaktig och hade egna uppfattningar när det gällde inredningar i de kungliga miljöerna, vilket samtida källor ofta visar. Kriget ställt mot pendangen som var en allegori över Freden, ville ge bilden av kungen som rikets försvarare och den som slutligen säkrar freden. Ämnet hade dagsaktualitet eftersom kompositionen tillkom under tiden närmast efter kriget mot Ryssland 1788–90. I Allegori över Kriget ser vi hur Minerva stiger av sin hästanspända vagn, i sin ena hand håller hon en sköld och i den andra en blixtrande Zeus-ljung. Över henne svävar nordanvindens gud Boreas, som är åtföljd av bevingade zefyrer ur vilkas munnar det kommer snöflingor. Det är både en dramatisk komposition och ett ovanligt kraftfullt måleri med stora svepande linjer. Den närmast explosiva koloriten, där jordfärger dominerar med det krigiskt röda, understryker ämnesvalet.

Genom en inskription på en tecknad förstudie av Masreliez vet vi att denna framställning syftade på den svenska segern vid Narva 1700, en händelse som Gustav III gärna anspelade på eftersom det under några år säkrade det svenska stormaktsväldet. Om Karl XII här ytterst ges rollen av krigarkungen blev Gustav III underförstått fredsfursten i pendangen. I Nationalmuseum finns sedan 1917 en förstudie i olja till Allegori över Freden. Troligen fullbordades aldrig denna ensemble på grund av kungens död 1792 utan målningarna förblev i konstnärens ägo.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Genom en generös gåva från Nationalmusei Vänner har Masreliez stora komposition kunnat återföras till Sverige.