Strömsholms har sedan 1500-talet förknippats med hästar. Djurporträtt är ett viktigt inslag i konstsamlingen på slottet, liksom annat måleri från det karolinska skedet.
Kärnan i bildkonstsamlingen på Strömsholms slott består av 35 verk från 1600- och 1700-tal, inklusive en svit väggfält från gustaviansk tid. Målningarna har sin proveniens från detta slott och från den numera försvunna kungsgården i Kungsör. Denna konst har i mindre utsträckning än i de övriga kungliga samlingarna flyttats runt mellan olika slott. Här omgav sig riksänkedrottning Hedvig Eleonora och hennes son Karl XI med såväl porträtt av furstliga släktingar som målade framställningar av djur – tama och vilda. Kungen var inte bara intresserad av ståtliga hästar och granna hundar, utan även av naturens märkvärdigheter i form av orrar med avvikande fjäderskrud eller sköldpaddor från fjärran land.
År 1887 överfördes ansvaret för måleriet på Strömsholm till Nationalmuseum. Då användes delar av byggnaden av Arméns ridskola. Under 1900-talet uppstod idén att med utgångspunkt i Strömsholmsamlingen skapa en permanent utställning av konst främst från den karolinska epoken. Hängningen kompletterades med verk ur Statens porträttsamling på Gripsholm och från Drottningholm – kungliga porträtt, allegorier och djurmålningar. Idag finns på Strömsholm ett representativt urval av karolinskt måleri, bland annat verk av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl (1628–1698) samt hans systerson och efterträdare David von Krafft (1655-1724). Detta kompletteras av ett mindre urval verk från 1700- och 1800-tal.
I Hedvig Eleonoras matsal på Strömsholm hängde ett stilleben med orrar. Hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl har sannolikt målat en och samma fågel, sedd från två olika håll. Anledningen till att just denna orre avbildades, är att den genom sina avvikande fjäderdräkt är en sällsynthet. Verket är en så kallad trompe l’œil, en illusionistisk målning där ögat ska luras att tro att det ser en riktig brädvägg, på vilken det hänger ett jaktbyte.
Under 1600-talet var porträtt av personer utanför samhällseliten ovanliga. David Klöcker Ehrenstrahls målning tillkom på kungligt initiativ. Livknekten Per Andersson Frestare avbildas laddande en pistol och iförd harnesk med kulmärke. Han har dock inte porträtterats för sina militära bedrifter. En påskrift på målningen betonar att det märkvärdiga med Frestare var att han efter hustruns död visade sin sorg genom att låta skägget växa.
När Porträttsalen på Strömsholm inreddes på 1770-talet användes främst verk som fanns på slottet. Gustav Vasa saknades dock bland porträtten av kungar och drottningar. Uppdraget att utföra hans bild gick till Ulrica Fredrica Pasch, som i kompositionen fick utgå från äldre porträtt. Detta är den största målning Pasch utförde. I 1700-talets Sverige var det ytterst ovanligt att officiella uppdrag av denna storlek gick till kvinnliga konstnärer.
Strömsholm ligger på en ö i Kolbäcksån. Det nuvarande slottet ritades av Nicodemus Tessin d.ä. på 1660-talet och stod färdigt ett drygt decennium senare. I Pehr Gustaf von Heidekens målning ses byggnaden från ån, med några fiskare som en pittoresk detalj i förgrunden.
Besök Strömsholms slott
Se Strömsholms slotts webbplats för öppettider, entrépriser och annan besöksinformation.