Stilla liv var en utställning med utgångspunkt i det verk med samma namn som Lars Norén skrev och iscensatte på Dramaten 2017. Verket bestod av ett 90-tal bilder, ett 90-tal scener utan en replik från början till slut. I en fiktiv tid någon gång mellan 1890 och 2015 utspelades något fragmentariskt och drömskt, ljudlöst och ordlöst. I ett svart universum med en vit dörr på glänt med samverkan mellan skådespelare och tingens essens.
Det är som när man hittar ett gammalt fotoalbum med ett antal fotografier. Bilderna visar människor man inte känner men ändå vet väldigt mycket om, fast man inte vet någonting. Det är inte en historia med en början och ett slut, snarare en cirkel – där vissa beteenden och tendenser återvänder och det som man ärvt får utslag i ens beteende.
Lars Norén arbetade med Stilla Liv i över 10 år innan arbetet iscensattes på Dramaten 2017 och nu får verket ytterligare dimensioner i en utställning med stillbilder, filmer, texter och objekt.
Utställningen skapades av Lars Norén och filmaren och fotografen Bobo Ericzén. De arbetade tillsammans i 14 år och skapade tillsammans en unik dokumentation av teaterarbete i Sverige, Frankrike och Belgien. Hundratals filmade timmar och tusentals stillbilder beskriver skapandeprocessen och de färdiga verken. Med avstamp i detta samarbete skapade Lars Norén och Bobo Ericzén utställningen ”Stilla Liv”.
Utställningen bestod av bilder, filmer, objekt och ljud som gör de 90 bilderna till ett vackert, levande och gripande porträtt av Sveriges resa genom 125 år av förändring.
Kurator var Bobo Ericzén i samarbete med Nelly Bonner, Lars Noréns dotter och förvaltare av Lars Noréns kvarlåtenskap.
