Årets hedersporträtt – Ingegerd Råman

Publicerad 2019-05-09

Lördag den 25 maj avtäcks årets hedersporträtt på Gripsholms slott. Årets hedersporträtt är professorn och formgivaren Ingegerd Råman utfört av fotografen Bruno Ehrs. I porträttet skildras Ingegerd Råmans konstnärliga ideal och verksamhetsfält som formgivare.

Ingegerd Råman, född 1943, är en av Sveriges mest tongivande formgivare. Råman studerade keramik och glas på bland annat Capellagården på Öland, vid Konstfack i Stockholm och vid Instituto Statale d'Arte per la Ceramica i Faenza i Italien. Hon arbetade först under många år med keramik och har alltid kallat sig för krukmakare, förmodligen för att hon ständigt låtit sig inspireras av den formvärld som uppstår under arbetet vid drejskivan. Hon har beskrivit leran som ett levande, sensuellt material med en egen och mångskiftande kraft. Den kan vara tung och mörk som den skånska eller varm och röd som den italienska terrakottan.

Konsekvent, kompromisslöst och avskalat är ledord som ofta används för att karaktärisera Råmans verk. Som designer har hon ett absolut gehör och är trogen sitt eget formspråk från det minsta vardagsföremålet till storskaliga arkitekturprojekt. Enkla grundformer som cirkeln, sfären och ovalen återkommer ofta i hennes arbeten. På samma sätt har Råman utgått från en begränsad färgskala, svart och vitt, ibland tegelrött med ett inslag av en enstaka linje i guld. I enlighet med detta har hon som keramiker betraktat glasyren som ett sätt att framhäva formen, inte dölja den. Med hjälp av lera och sand som råmaterial skapar hon föremål som förenar skönhet och funktion med ett exakt uttryck. Inte sällan bygger detta också på Råmans egna formminnen, intryck hon burit med sig.

Det är framförallt som glasformgivare som Råman blivit internationellt berömd, knuten till Johansfors, Orrefors och Skruf. Det klara glaset har blivit något av hennes signum. Föremålens enkla former och sparsmakade färger har en avskalad självklarhet, som skvallrar om att Råman i sitt skapande utgår från funktionen, hur och i vilka sammanhang föremålen ska brukas. Själv har hon sagt att klart glas är det material som hon hyser störst kärlek till. ”Det iscensätter sig självt genom sättet att bryta ljuset. Ett litet föremål kan ha samma dignitet som en stor praktpjäs! Det är min drivkraft.” I motsats till keramiken, som hon drejar själv, tolkar glasblåsaren hennes skisser, men alltid i nära samarbete med formgivaren själv.

Råman har aldrig gjort någon åtskillnad mellan det småskaliga och produktion i stora serier, mellan hantverk och industri. Hon säger sig älska precisionen i det senare och variationen i det förra. Råman har arbetat med såväl Svenskt Tenn som IKEA. Hon har fascinerats av den östasiatiska formvärlden. Därför är det kanske inte en slump att hon formgivit en teservis för det japanska Koransha 2016 i både vitt och svart porslin, vilket ingår i det så kallade Arita-projektet. I Japan har hon också arbetat med Kimura Glass Co Ltd (2017).

Det grafiskt sparsmakade i japansk anda liksom glasets optiska egenskaper är drag som Bruno Ehrs (född 1953) fångat i sitt inkännande porträtt av Ingegerd Råman. Han började sin verksamhet som fotograf på Stockholms Stadsmuseum under den legendariske Lennart af Petersens. Detta gjorde honom väl förtrogen med att fotografera arkitektur, en kunskap som han nu senast visat prov på i en bok om det franska slottet Vaux-le-Vicomte (Flammarion 2015). Sedan början av 1980-talet verkar han som frilans. I samband med Stockholms 750-årsjubileum gjorde Ehrs en serie porträtt av kända stockholmare. En av dem var Carl XVI Gustaf. Av den anledningen har Ehrs även i fortsättningen anlitats av kungafamiljen för officiella porträtt och debuterade 2010 med förlagor till frimärken som avbildade det svenska kungaparet.

I sitt porträtt av Ingegerd Råman har Ehrs valt att begränsa koloritens register så att den drar åt det monokromt svart-vita, en hyllning av modellens egen sparsmakade estetik. Den veckade glasskivan återkallar inte bara minnet av Råmans egen formvärld utan blir också till ett prisma genom vilket hon själv studerar det klara glaset. De vertikala linjerna speglar sig och repeteras i modellens egna japanskt designade dräkt. Sammantaget blir detta ett visionärt porträtt av en av våra stora formgivare, som gjort enkelheten till sitt eget signum.

Statens porträttsamling

Statens porträttsamling på Gripsholms slott, världens äldsta nationella porträttgalleri, grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Porträttsamlingen utökas varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man - donerat av Gripsholmsföreningen.

Den 25 maj öppnar utställningen Porträtt under tio år som under sommaren visar ett urval av hedersporträtt. Tillsammans bildar de en kavalkad av svensk porträttkonst från 1840-talet och fram till vår egen tid. I utställningen finns exempel på allt från renodlat oljemåleri och teckningskonst till fotografiska porträtt och både kända och okända konstnärer finns representerade.